1.
Kontakt
Hundägaren och hund går runt bland åskådaren
och hunden ges tillfälle att passera människorna.
Därefter är det testledarens tur att hälsa på
hunden och hundägaren. Testledaren som skall vara okänd
för hunden, tar den kopplade vovven och förflyttar
sig ett litet stycke från ägaren och försöker
skapa kontakt och inbjuda till samarbete. Tillbaka hos föraren
hanterar testledaren hunden genom att känna på dennes
bål, bröstkorg, titta på tänder och ben.
Beskrivaren
iakttar hundens reaktioner vid kontakt och i samarbete med
främmande människa och hur den låter sig hanteras
av testledaren. Önskvärt är att hund inte visar
sig reserverad eller överdrivet inställsam och att
den kan engagera sig i samarbete med andra människor.
2. Lek
Efter detta är det dags för en stunds lek mellan
testledaren och hunden. Hunden lockas att leka med en trasa,
den får tillfälle att både dra i trasan och
jaga efter den då den kastas iväg. Hunden skall
vara okopplad.
Beskrivaren
tittar på hundens vilja att samarbeta med en människa,
lusten att jag ifatt och gripa en trasa och hur engegerad
den är i leken. Då en hund skall utbildas, underlättar
det om det går att enagera den i någon form av
förmålslek och att den då visar samarbetsvilja.
3.
Jakt
I detta moment beskrivs hundens jaktlust. Hunden ges tillfälle
att jaga efter en "hare" det vill säja en trasa
som dras i sick-sack mönster.
Beskrivaren
tittar på hundens intresse att följa efter, hur
snabbt den startar och vad den tar sig för med bytet
när det hittar det. Önskvärt är att hundar
som skall utbildas har ett visst mått av jaktintresse.
Inlärning och dressyr bygger till stora delar på
att man väcker jaktlusten. För den oinsatte kan
det låta märkligt. För att få kunskap
om den frågan rekommenderas att någon funktionär
eller instruktör i Brukshundklubben kontaktas.
4.
Aktivitetsnivå
I momentet aktivitetsnivå beskrivs hur hunden beter
sig då det inte händernågot runt den. Under
tre minuter skall hundägaren stå stilla med hunden
kopplad.
Beskrivaren
tittar då på hur hunden beter sig. En del hundar
börjar gnälla, andra letar pinnar, någon kanske
lägger sig ned. Önskvärt är att hundar
kan växla mellan aktivitet och passivitet och i det senare
skedet förhålla sig lugna och stilla.
5. Avståndslek
Inledningsvis lekte testledaren med hunden nära hundägaren.
I detta moment ges hunden tillfälle att söka upp
och engagera sig i en lek på avstånd av hundägaren.
Här agerar en figurant på ca 40 meters avstånd
från hunden. Figuranten är iklädd en stor
kappa och kan för vissa hundar te sig lite mystiskt.
Denne bollar med ett föremål och lockar till lek.
Därefter försvinner figuranten i ett naturligt buskage
och hunden släpps för att ges tillfälle att
söka upp figuranten. Det fodras här att hunden är
nyfiken och vill lämna sin förare. När hunden
kommer fram till figuranten, har denne tagit av sig kappan
och påbörjar en lek med hunden.
Beskrivaren
tittar på hundens nyfikenhet, vilja och mod att lämna
föraren för att undersöka figuranten och om
den är intresserad av att påbörja lek med
denne.
6.
Överraskning
I detta moment kommer hunden att utsättas för en
visuell överraskning genom att en uppstoppad mansoverall
plötsligt dras upp framför den. Här reagerar
hundar på mycket olika sätt, vissa blir rädda,
andra blir arga. Det viktiga är att hunden både
reagerar och avreagerar. Det vill säja att rädslan
eller misstänksamheten släpper och att den kan t
kontakt med overallen. Den ges tillfälle att avreagera
genom at den, efter anvisningar, tillsammans med föraren
får röra sig fram och tillbaka runt overallen ett
antal gånger. När hunden stannar vid overallen
ges hunden tillfälle att lukta på den. Hundägaren
får stödja och hjälpa hunden på bästa
sätt.
Beskrivaren
tittar på hundens nyfikenhet och förmåga
att avreagera och hur mycket stöd den behöver från
sin förare. Det är värt att ha i minnet att
det är sunt att bli rädd då man blir utsatt
för hot. Men det är också viktigt att rädslan
släpper då hotet upphör och att hunden sedan
kopplar av. En hund som används i avel får inte
vara överdrivet ängslig och rädd, då
detta förs vidare genom arv.
7.
Ljudkänslighet
I detta moment utsätts hunden för en akustisk överraskning
i form av skrammel. Det är en kedja som dras på
korrugerad plåt. Hundar är olika ljudkänsliga,
vissa reagerar kraftigt inför detta plötsliga oljud
med an andra inte bryr sig nämnvärt.
Beskrivaren
tittat framförallt på hur lång tid och omfattande
reaktionen är och på vilket sätt hunden kommer
över eventuell rädslereaktion.Hundar som utbildas
och används i avel, bör inte vara känsliga
för ljud, det kan vara tecken på att hunden är
ängslig och orolig.
8.
Spöken
I detta moment avser man att beskriva hundens reaktion inför
hotfulla rörliga föremål som långsamt
närmar sig hunden. Två människor är utklädda
till spöken, det vill säga, de har vit beklädnad
från topp till tå. Ögon och mun är kraftigt
svart markerade, just detta bidrar till att hunden känner
ett hot.Det är viktigt att vinden blåser från
hunden, så att den inte kan identifiera spökena
som människor. De rör sig stereotypt så att
hunden inte känner igen ett mänskligt rörelsemönster.
När spökena kommit ca 4 meter från hunden
skall de vända sig om, så att hotet minskar och
hunden ges tillfälle att gå fram för att undersöka
och hälsa.
Beskrivaren
tittar på hundens förmåga att stå emot
hotet och om den visar vilja att försvara sig själv
och sin ägare samt vilket intresse den visar av att undersöka
spökena då de vänt. Utifrån perspektivet
att mentalbeskrivning skall selektera hundar för avel
och utbildning, är det viktigt att få kännedom
om hur de reagerar inför hotfulla situationer och hur
de löser dessa. Hundägaren får också
information om hur hunden uppträder i sådana lägen.
9. Leklust
I moment två beskrivs hundens leklust. Hunden har därefter
utsatts för upplevelser som kan ha påverkat den
i skiftande riktningar. Det är därför av intresse
att åter se hur leklysten den är.
10.
Skottprov
Slutligen beskrivs hundens reaktion i samband med skottlossning.
En skytt är gömd 20 meter från hunden. Hunden
prövas såväl i aktivitet i form av lek med
trasa, som i passitivtet och nu är det föraren som
ges tillfälle att leka med hunden.
Vid avel och utbildning av brukshundar är det av största
vikt hundarna är skottfasta. Hundar som är påtagligt
ljudkänsliga mår förmodligen inte bra i dagens
bullriga samhälle.
Vem beskriver hunden?
Den som beskriver hunden kallas mentalbeskrivare. Denne har
minst sextio timmars utbildning bakom sig samt praktisk erfarenhet
från att ha medverkat som funktionär på ett
antal mentalbeskrivningar.
Det är
beskrivaren som fyller i protokollet. Protkollet ger inte
utrymme för några subjektiva värderingar.
Vid beskrivning medverkar också testledare och funktionärer.
Dessa har också utbildning för sina resp uppgifter
och vet exakt hur de skall uppträda i förhållande
till hunden.
Beskrivaren
kan avbryta beskrivningen om hunden av någon orsak visar
sig bli negativt påverkad.
Hur
skall hundägaren uppträda?
Som hundägare är det spännande att få
sin hund mentalbeskriven. Det finns ingen orsak att vara nervös
då det inte handlar om att vare sig hundägaren
eller hunden som blir bedömda. Det är som tidigare
nämnts en beskrivning av hundens reaktioner.
Man bör
anlända till platsen i god tid. Lämpligen får
hunden bekanta sig med området så att den känner
sig i god balans. Kommer man i sista minuten blir man som
hundägare stressad och givetvis smittar det av sig på
hunden.
Inför
beskrivningen skall hunden vara väl rastad och motionerad
i den omfattning som den är van vid. Några vardagliga
rutiner bör inte brytas med hänsyn till beskrivningen.
Naturligtvis är det viktigt att hunden är frisk
och mår bra. En skadad eller sjuk hund visar inte sitt
rätta jag.
Träna.
lek och pyssla om hunden innan så att den är glad
och positiv.
Vilken
utrustning skall hundägaren och hund ha?
Hunden skall ha ett vanligt koppel ca 1,50 -1,80 långt
och ett vanligt halsband, är det en strypkedja, skall
länken kopplas om så att den inte är strypande,
men det hjälper mentalbeskrivaren till med.
Vaccinationsintyg
skall visas upp.
Hunden
skall vara ID-märkt genom taturering eller chip. Den
som har en chipmärkt hund, måste ha en egen avläsare
med till platsen. Vatten kan komma till pass efter genomförd
beskrivning.
Hur
går beskrivning till?
Beskrivning inleds med att en funktionär fastställer
hundens identitet genom att avläsa ID-märkningen.
Inför
varje moment ger testledaren hundägaren en kort information.
Om hundägaren är osäker på hur han/hon
skall agera finns tillfälle att fråga testledaren.
Mentalbeskrivningen
tar normalt 45 minuter.
Några regler
Hund som mentalbeskrivs skall vara minst tolv månader
gammal.
Någon övre åldersgräns finns inte.
Alla hundar skall vara ID-märkta.
Alla registrerade hundar har rätt att delta i beskrivning.
Oregistrerade hundar har rätt att delta i syfte att utröna
deras lämplighet i samhällsnyttig tjänst.
Efter beskrivning erhåller hundägaren ett beskrivningsprotokoll,
det fungerar som bevis på att hunden genomgått
beskrivning, något annat intyg utdelas ej.
Resultaten av hund som beskrivs registreras hos SKK.
Mentalbeskrivning arrangeras av Brukshundklubbens lokalklubbar
och rasklubbar. Medlemsskap fordras ej för att beskriva
hund.
Hund skall vara vaccinerad mot valpsjuka inom föreskriven
tid.
Hinder för att deltaga
Hund som är blind eller döv
Tik som löper
Hund som på grund av sjukdom eller skada icke utan risk
för sin hälsa kan deltaga i testen.
Svans och/eller öronkuperad hund som enligt SKK:s bestämmelser
icke är utställningsberättigad.
Hund som varit utsatt för operativt ingrepp av sådan
art att den enligt SKK:s bestämmelser icke är utställningsberättigad.
Tik senare än 30 dagar före beräknad valpning
eller tidigare än 75 dagar efter valpning.
Importerad hund inom två månader efter karantänsvistelse.
Vem arrangerar mentalbeskrivning
Svenska Brukshundklubbens lokalklubbar och rasklubbar arrangerar
mentalbeskrivning. I telefonkatalogen kan telefonnummer till
närliggande lokalklubbar sökas. I medlemstidningen
Brukshunden annonseras alla mentalbeskrivningar som arrangeras.
Du finner även alla mentalbeskrivningar på tävlingskalendern
som ligger på Internet (Västervik BK:s hemsida).
Hur görs anmälan och vad kostar det?
Anmälan görs på en förtryckt postgiroblankett.
Arrangerande klubb skall tillhandahålla blankett. Avgiften
är 200 kronor (gäller fr o m 00.01.01) och skall
vara arrangören tillhanda senast tre veckor före
beskrivning. I mån av plats kan efteranmälan göras.
Deltagarantalet är begränsat till åtta till
tio hundar per dag och beskrivare.
Efter
beskrivning
Protokollet skrivs i fyra exemplar, därav skickas originalet
via SBK till SKK, där beskrivningen registreras. Ett
ex lämnas till hundägaren. Denna kopia är ett
intyg på att hunden genomgått beskrivning och
bör förvaras i anslutning till stamtavlan. Ytterligare
ex finns till uppfödare och rasklubb.
Många
rasklubbar har utarbetat en rasprofil. I rasprofilen kan utläsas
rasens medelvärde för de olika egenskaperna. För
ytterligare information hänvisas till rasklubben.
|